följden av bussåkande ger åksjuka, igen!
jag har missat att skriva några dagar nu.
Kan börja med att skriva om vad som hände i torsdags, då var alla ettor på samhällsprogrammet i Göteborg. Där besökte vi stadsmuseét och sjöfartsmuseét senare på kvällen var vi också på backateatern och kollade på Måsen av Anton Tjechov. Vi hade också en hel del fritid som mestadels spenderades på caféer. Det var väldigt mysigt måste jag säga (hanna tipsar: varm chocklad med grädde och marshmallows). Jag Britta och Frida satt och pratade om allt möjligt och bara njöt av en dag då man inte behöver sitta i skolbänken och lyssna i timmar. Väldigt kul att få göra något annat emellanåt, jag tror verkligen vi behövde det. Museérna var kanske inte någon höjdare men jag tyckte teatern var riktigt bra. Det är kul att kolla på teatern kan jag säga till er som aldrig gjort det. Allt känns så mycket mer levande och äkta.
Sedan det stora minuset med torsdagen var bussåkandet. Har nu i cirka två år inte märkt av min åksjuka och det har jag varit väldigt tacksam över. Så min stora fråga hur kan åksjuka bara återvända plötsligt? Jag är glad att jag påvägen dit lyckades sova annars hade jag mått dåligt hela dagen (för er åksjuka som inte vet det, sova är det bästa man kan göra när man åker i något slags fordon). Hemvägen var dock inte lika lyckad. Jag mådde fruktansvärt illa, det hela hjälper inte när man helatiden också känner stank från sätena och avgaser. Jag tror nog ändå att buss är det värsta man kan åka när man är åksjuk. Snälla snälla åksjuka försvinn igen, jag vill inte börja äta dom där hemska åksjukstabletterna som gör att man somnar och är helt groggy. Jag vill klara ett dygn i bil till Österrike utan känslan av åksjuka.
Nu ska jag fortsätta pyssla med alla mina måsten. Det är därför jag inte längre hinner uppdatera varje dag tyvärr, jag har alldeles för mycket på schemat. Sköt om er och ha en bra helg. Det ska jag ha, ikväll blir det partaj till tusen och imorgon blir det shopping för hela slanten. Jag är snart tillbaka!
all kärlek;
Hanna Claesson
knasigt mycket nya prylar, vart är vi påväg?
Idag när min lillasyster var hos tandläkaren (det konstiga var att hon inte hade ett enda hål med tanke på allt konstigt crap hon får i sig), satt jag lydigt i vänrummet och väntade. Jag började att bläddra i en skvallerblaska men insåg redan efter första sidan att det var ganska ointressanta händelser. Om jag ska bara helt ärlig bryr jag mig inte ett dugg om att Lindsay Lohan har tatuerat in en stjärna bara för hennes flickvän Samantha har ett antal stjärnor på sin arm, denna tatuering bara för de är kärare en någonsin! Efter varje artikel man läser undrar man hur sant det verkligen är. Jag skulle gissa att 80% av innehållet är påhittat bara för att fylla ut tidningen med något.
Eftersom jag inte orkar läsa massa påhittat och det vill säga onödig fakta började jag bläddra i ett nummer av "Illustrerad vetenskap" (ni får tycka det att det låter hur nördigt som helst men jag ska säga er att det var en riktigt trevlig tidning, varför inte satsta på en prenumeration?). Efter jag läst några sidor fastnade jag för två saker.
En kudde med inbyggd högtalare och mikrofon. Man kunde tydligen koppla sin mobil där till, så när det ringer trycker man på en knapp på kudden och svarar. Helt sjukt, om ni frågar mig! Varför? Var min första tanke, det känns så himla onödigt på någotvis. Har människan verkligen blivit så lat så att den inte orkar hoppa upp ur sänger och prata i telefon som man gjort i alla tider? Sedan var min andra fråga, hur skön kan den här nyuppfunna kudden egentligen vara? Den frågan fick jag ett ganska dåligt svar på; den är täckt med ett härligt sammetstyg, yeah right, som om det gör så att kudden får högre komfort.
Efter jag läst denna mycker underliga artikel dras mina ögon till en annan mycket konstig bild, ett par gröna (skit fula) skor, man förstod ju att det inte var någon modetidning man läste så jag läste den lilla artikeln. Ännu ett besked på att människan i framtiden kommer bli ännu mer lat än vad den redan tycks vara.
Ett par dammsugarskor. Tydligen ska man ha på sig dom när man är hemma eftersom dom städar åt en när man går och man behöver aldrig plocka fram den traditionella dammsugaren. Jag insåg ganska snabbt att denna "dammsugare" måste vara mycket sämre än "swivel sweeper" på tvins tv shop. Inte för jag har provat någon utav dom men i ärlighetensnamn hur bra kan det vara? Jag tror jag föredrar den vanliga dammsugaren framför dessa skor, visst är tanken smart men dock kanske inte så genomtänkt? Okej, jag ska nog inte uttala mig mer, om några år kanske alla har dessa heta pjux från Electrolux. (Fast då får dom faktiskt börja satsa på lite andra färger också).
Nu får ni alla ha en fortsatt bra lill-lördag allihopa (sjukt att det redan är onsdag igen, vart tar all tid vägen?)
all kärlek;
Hanna Claesson
ledsen för min usla uppdatering!
jag är nu hemskt ledsen att det inte blivit något nytt inlägg på någon dag, jag ska ta mig i kragen och skärpa till mig. Saken är den att jag har haft full rulle både igår och idag och därför har jag inte hunnit sitta här och skriva i min kära blogg som jag förövrigt tycker är väldigt roligt. Men jag har haft andra saker att prioritera.
Jag är tillbaka snarast (troligtvis redan imorgon) och skriver av mig lite, håll utkik mina vänner det blir bättre inlägg!
Nu får ni sova så gott det är i alla fall vad jag ska göra imorgon ringer klockan 05.30, bäst att sova!
all kärlek;
Hanna Claesson
annie gick ner i split och pappa dansa moonwalk!
idag var det dansuppvisning för hela slanten, min lillasyster har i år igen visat vad hon går för och jag är väldigt imponerad särskilt när hon i slutet av nummret går ner i split. Inte dåligt, det är mitt nästa mål, till sommaren ska jag kunna gå ner i split och spagat. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte en sekund på det jag säger men det är värt ett försök i alla fall.
Min pappa är bäst i världen på moonwalk! I mitten av föreställningen tog dom fram en hatt med alla stolsnummer i salongen, självklart blir det nummer 135 där far min sitter. Jag visste inte vad jag skulle göra, kollade på mamma men hon bara skrattade och snabb som en blixt fick hon fram videokameran. Så mitt enda alternativ var att sitta kvar och kolla på när pappa inför hela publiken dansade moonwalk och någon annan dans. I ärlighetensnamn var det inte alls hemskt som jag trodde först, han bjöd ju på sig själv! Jag var bara glad att det inte vad jag. Sedan fick han ju sig också ett fin fint pris som han aldrig i sitt liv kommer att utnyttja (även om han skulle behöva), en månads gratis träning på iform. Så förhoppningsvis blir det jag som kommer utnyttja det istället. Ha nu en fortsatt bra söndag allihopa, det ska jag ha!
all kärlek;
Hanna Claesson
pappa och lillasyster på cypern sommaren 2008!
med närmare eftertanke är min katt ganska lik grannens majsorm!
Gårdagen var en konstig dag för mina matvanor, de höll sig inte inom min regel (tre timmars principen). Frukost försent, lunch för tidigt, onödig smörgåstårtbit till mellis, mammas mycket goda kvällsmat och sist men inte minst, blev vi bjudna på en liten matbit hos grannen eftersom hon fyllde 50 år i torsdags, grattis! Därför var denna lördag tänkt som bantardagen, men det kunde jag redan listat ut igår att det inte skulle gå eftersom mat är det bästa i världen! Så det där med bantning kommer aldrig falla mig in (och tur är väl det). Jag tror inte på metoder som GI eller LCHF, visst går man ner i vikt men så fort man börjar äta vanligt igen så POFF, ser man likadan ut som man alltid gjort. Därför alla människor som försöker gå ner i vikt, här kommer mitt bästa tips: Lagom mycket mat, mer motion!
Vart jag ville komma med detta inlägg var ju egentligen inte att spela dietist. Utan tanken var att skriva om mina grannars "husdjur". De har nämligen två stycken majsormar i en, jag vad kallar man det, glasbur? Akvarium, fast utan vatten. Jag tror ni förstår vad jag menar och det var det mest läskiga jag skådat i husdjursväg. Eller jag vill nog inte kalla det husdjur förresten, vad är det för nöje? En lång sak som sträcker ut tungan emellanåt, den säger heller ingenting och rör sig bara en gång i veckan då den får mat (som för övrigt också är jätte äckligt, en frusen liten mus som man tinar upp och man ser hur den åker ner längs kroppen på ormen). Jag kan ju lika gärna åka till närmsta bokhandel och köpa en plastorm och lägga i en glasbur. Nej jag är ingen djurvän, särskilt inte när det kommer till ormar, man kan ju inte ta ut och gosa med den utan att den hugger. Fast med närmare eftertanke är min katt likadan, om han hoppar upp i knät och man börjar klappa honom lite gott och försiktigt tar det inte många minuter tills han hugger mig i handen och rivs på armarna. Nej jag ska ta mig en riktig funderare på vilket djur som skulle passa mig, jag återkommer.
all kärlek;
Hanna Claesson
Tänk så mycket du kan göra då du är 18!
Från vinter till sommar. I sommras insåg jag att, oj vad många människor som har tatueringar och oj så läckert det är. Jag tycker dock det ska vara något väldigt enkelt, inte massor massor utan kanske någon liten text eller ett föremål. Jag vill för tillfället göra en men mor min är inte villig att ge mig tillstånd eftersom Sverige har satt regeln: 18 år och inte påverkad! Ja, det där med påverkad har jag hört, vet dock inte om det stämmer. Egentligen två väldigt bra regler. För jag tror om jag skulle göra en nu kommer jag med all sannolikhet att ångra mig, så det är lika bra att vänta till arton fyllda och se vad jag vill då. Varför jag kom på att skriva om detta är för att Joakim nyss tatuerade in sitt efternamn på underarmen och jag älskar den! Super-snyggt om ni frågar mig! När jag såg den ville jag ha en ännu mer, men det är väl som med körkortet (och krogen) bara att vänta till September 2010.
all kärlek;
Hanna Claesson
hysteri-shopping och aggressions-utövning
dagen i korthet: Mycker rörig morgon med lektioner som blev inställda och annat, lunchen på fel ställe (som för övrigt bestod av pannkakor, vilket inte är min favoriträtt eftersom far min lagar det två gånger i veckan). När jag väl sitter på tyskan så får jag ett sms av min mor, där hon föreslår gekås efter skolan. Jag hakar på den idén och följer med på en "bra ha shoppings" eftermiddag/kväll. Det blev både det ena och det andra inhandlat som det brukar bli när man åker dit så jag är mer än nöjd. Väl hemkommen från Ullared är det bara att slänga på sig träningskläderna och ge sig iväg mot friskis, ett härligt box-pass väntade. Hemma och kväll, dags att sätta sig med datagrundprovet som vi har imorgon jag är rädd att det ska sluta olyckligt. Men det är bara att hålla tummen, tänka logiskt och genomföra det.
roligare än detta inlägg kommer, just nu är klockan 23.04 och jag behöver all sömn jag kan få, där har ni förklaringen till varför jag bara skrev om min dag! Jag hoppas du fortsätter att läsa min blogg, kul att se att antal läsare ökar! Ta hand om dig!
all kärlek;
Hanna Claesson
tillslut vinner jag på att jag pressat mig själv så hårt!
Onsdag vilket betyder att det inte är min favoritdag (mer går jag inte in på det). Avslutade dagen med ett utvecklingsamtal med min charmiga mentor Gunborg. Det går bra för mig i skolan så det fanns inte så mycket att ta upp. Förutom, att jag är för ambitiös. Urs, ni hör ju hur det låter, för ambitiös! Visst är det bra att vara ordentlig och göra sina läxor och plugga inför prov, men hur långt ska man egentligen gå? Vart vill jag komma? Ska man kanske börja reagera när det inte finns tid över till ett socialt liv? Okej, där överdrev jag en aning (vilket jag för övrigt är väldigt bra på att göra) jag har faktiskt väldigt mycket tid över till ett liv utanför skolan också. Men när familjen börjar reagera på att man sitter på tok för mycket framför böckerna, samtidigt som man sörplar te (eller något annat drick- eller ätbart) för att hålla sig vaken börjar jag faktsikt själv fundera på att dra ner studietimmarna.
Jag gick in hårt redan i början av gymnasiet, jag tänkte "lika bra att göra allt riktigt från början så slipper jag göra om". Jag lever fortfarande kvar med det tänket, men pressen på att prestera "bäst eller bra" har faktiskt reducerats. Jag kan faktiskt unna mig en dag där jag bara lägger böckerna åt sidan och ägnar mig åt något helt annat. Det känns så otroligt skönt att den pressen från sjuan som jag har levt med i drygt tre/fyra år minskat!
Det är på ett sätt så otroligt skönt att få ha börjat gymnasiet, det är inte alls som det var i tidigare 9C. Alla var så otroligt målmedvetna, studiemotiverade och det gav ju såklart resultat, säg en kotte i vårat gäng som hade ett poäng som var lägre än 300 (bortsett från mig och Britta). Detta gjorde att man helatiden kände en press till att få vara lika bra som dom. Som jag nämnde tidigare i inlägget finns pressen fortfarande kvar, men tackvare den nya klassen där alla ligger på ett "medelsnitt" kan man få känna sig lika bra som alla andra vilket jag är oerhört tacksam över. SP1A har gett mig fritid och ett mer lugn, det är precis vad jag behöver, för vem vill gå in i väggen när man bara är 16 år gammal och har ett helt liv framför sig med studier och jobb. Inte jag i alla fall, det är precis därför jag idag struntade i att läsa inför provet på fredag. Varför göra det idag som man kan göra imorgon?
Gott Hanna, ny inställning nytt tänk, men fortfarande är det satsning på bra betyg som gäller (Jag klarar nämligen inte av ett G, även om det är bra), jag vill ju inte sluta som någon sopkörare eller städare bara för jag gav upp och strunta i skolan när det var som jobbigast. Jag är en kämpe och kommer alltid att vara, jag hatar att ge upp så därför tänker jag inte göra det heller. Jag har två och ett halvt år kvar på skolan (det är ju faktiskt inte länge om man tänker efter), och dom åren ska jag se till att göra något bra utav!
tråkigt inlägg kanske, men det struntar jag i, jag behövde skriva av mig om just detta!
all kärlek;
Hanna Claesson
GRATTIS GRATTIS SÄGER VI TILL JOHANNA SOM BLEV MARKS LUCIA 2008!
tiden räcker inte alltid till!
Om cirkus 15 minuter åker jag mot skolan, notera: åker bil! Det är så härligt med tanke på busvädret utanför, regn och rusk! Trots mitt bilåkande till skolan lär jag bli genomblöt ändå. Idrott och simning på dagens schema, kan ju säga så mycket som att jag inte har någon som helst lust för det. Efteråt blir det stress stress, för att hinna med att käka lunch innan matsalen stänger. Dålig schemaläggning, ändra nu! Hur tänker dom, om man ger oss tio minuter efter avslutad idrottslektion? Tror männsikan som lagt schemat på fullaste allvar att vi ska hinna duscha, sminka, plattahår .. och allt vi nu gör på enbart TIO minuter? Knappast!
jag hade lite tid över denna tisdagsmorgon så därför detta lilla inlägg. Ha en bra dag alla!
09.54
all kärlek;
Hanna Claesson
Som farmor säger; "det finns inget som är pinsamt!"
Det har varit en väldigt normal dag idag bortsett från att jag gjorde bort mig på draman, skrattat så jag börja gråta på matten när Gunborg klämde dit en klockren kommenatar, så med närmare eftertanke kanske dagen inte var så normal ändå. Fast det händer ju ändå ganska ofta att Gunborg får till det (haha).
Jag hade faktiskt (tro det eller ej) kommit in i en period där jag slutat tycka saker var pinsamma, men nu har jag upptäckt att jag nog ändå inte har gjort det, tyvärr! Efter helgens flopp, och morgonens miss kändes det oerhört "pinsamt", jag gillar egentligen inte att använda det ordet. Jag säger som Frida min vän sa tidigare idag "Vilket ord ska man använda istället för pinsamt, för jag tycker det låter så dumt att säga" jag höll med henne och gav istället förslaget "skämmigt" men det är ju ännu värre när man tänker efter.
Jag tycker från och med nu att det är dags att ändra inställning från pinsamt till att "bjuda på sig själv", det finns ju inget roligare än människor som bjussar på sig själva, vi har ett prakt exempel i drama gruppen (för att nämna den igen) han får alltid alla att skratta och han lättar också upp stämmningen i gruppen. Fast jag tror nog egentligen att jag också är lite den typen av person, står gärna i centrum (bortsett från redovisnignar inför klassen, sådant borde avskaffas, jag måste skicka ett brev och fråga Jan Björklund) och gillar att ta plats!
Så människor, sluta tyck saker är pinsamma/skämmiga, dags att börja bjuda mer på sig själv, sådant gillar vi!
all kärlek;
Hanna Claesson
pinsam bild, men efersom det är dags att sluta med allt som heter pinsamt så:
bjuder jag på den!
ge mig ett lag!
När jag väl satt där och kolla på, insåg jag hur mycket jag saknar fotbollen som jag la av med för nästan exakt ett år sedan. Lagkänslan, spelarglädjen och en idrott som man brinner för. Fotbollen var ju så otroligt rolig, ett underbart lag med en fantastisk gemenskap och en tränare som ville få oss så mycket bättre. Träningarna var tuffa och hårda, uppbyggnadsträningarna speciellt, lita på att man var halvt död när man kom hem och dagen efter kunde man knappt lyfta ett finger. Trots att det var så olidligt jobbigt så är de faktiskt det jag saknar mest av allt, träningen! Ett lag som peppar varandra, som gör att man orkar när man egentligen vill lägga av, det är lag-anda det, ett gäng av glada tjejer som varken ger upp på träningen eller match.
Varför la jag då ner kanske ni tänker, om jag nu tyckte om det så mycket. Jo förklaringen är enkel, det var många tjejer som tröttna och sluta, tillslut slutade också vår tränare, och detta bidrog till att vi fick gå upp och spela med damalget. För mig och många andra var det inte längre samma "känsla" (det är svårt att förklara så du får tolka det på ditt sätt). Så det hela slutade med att jag och många andra efter några veckors träning med dam la av helt. Jag tror fyra stycken fortsatte från vårt gamla 17-års lag och nu vet jag inte hur många av dom fyra som längre spelar.
Jag hade i alla fall en fruktansvärt rolig tid i 17-årslaget både på och utanför planen. Jag vet att det inte bara är jag som saknar det, så jag tycker vi ska återförenas snart. Detta var allt från mig, ni får alla ha en toppen helg, det är vad jag ska försöka med.
all kärlek;
Hanna Claesson
skolmaten är inte dålig!
torsdag, vilket betyder lång lång förmiddag innan det är dags att avnjuta den underbara skolmaten. Okej, där försökte jag faktiskt vara en smula ironisk, man njuter inte och den är inte underbar, MEN den är absolut inte dålig på några sätt och vis. Så jag förstår mig inte riktigt på programmet "Matakuten". Antingen är eleverna där otroligt kräsna eller så måste maten vara helt värdelös. Jag tror på en blandning av båda "ingredienserna", om man får höra att det är mer näring i kattmat är det klart man reagerar. Men jag tvivlar faktsikt på det, det kan bara inte stämma, inte maten från vår skola i alla fall.
Varför jag låter så positiv till skolmaten har faktiskt sin förklaring. Jag tycker mat är det bästa som finns (haha, ja nästan i alla fall), jag förknippas alltid som "matvraket" (jag måste skärpa mig, äter mer än pappa) kanske inte det roligaste, men man måste ju äta, jag säger som på ICA reklamen "äta bör man annars dör man". Det är inte så att jag älskar skolmaten heller, ibland kan till och med jag köpa en fralla i cafét för att slippa den så kallade "tacogratängen" eller den exklusiva "grönsakssoppan". Jag förstår inte hur dom kan få kalla det grönsakssoppa. Halvfabrikat! några tärnade morotsbitar i saltat vatten. Nej skolan, skärpning! Kom hem till min farmor så ska hon visa er hur man lagar riktiga soppor. Det är inte ofta jag petar i maten och om jag gör det, då måste det vara illa det var så min far uttryckte det.
Tacka vet jag mamma, mormor eller farmors mat, eller varför inte restaurangmat?(jag kanske borde bli en sådan som åker runt och provar olika restauranger när jag blir stor) Nu vill jag veta vad du tycker om skolmaten! Kommentera och tyck till!
all kärlek;
Hanna Claesson
jag ursäktar den dåliga kvaliten, men jag begär
inte så mycker mer av min mobilkamera.
På bilden ses; sushi och mammas nybakta bullar!
toppen gott, om ni inte provat sushi: gör det!
motivation, ja tack!
Äntligen skulle vi sluta nian, ett härligt sommarlov låg framför oss och jag, Hanna Claesson var i form (med form menar jag bra kondition) En bit in på sommarlovet (ja en ganska bra bit in faktiskt) tränade jag flitigt: friskis. springrunder, styrka, prommenader ,, Jag var så glad för att jag för en gångs skull hade kondition, ja min motivation till träning låg på topp helt enkelt. Så faller datumet in då vi åker till Cypern, med ett antal shorts, t-shirts och löparskor med i bagaget och en tanke som säger att jag ska springa minst varannan dag, möts vi av en värme som gör det omöjligt. Två veckor med enbart sol, bad & fantastiskt god mat rör jag inte en fena (okej där ljög jag, jag körde vattengympa men det är inget jag gärna talar om). Trots att jag inte en endaste gång snörade på mig mina adidas skor kände jag inte att det var ett måste längre. Hejdå Sverige, Hejdå Motivation! (Jag menar nu absolut inte att resan var någonting som förstörde, jag är så otroligt tacksam för resan av mormor och morfar!)
Det var nu nästan exakt tre månaders sedan jag kom hem från Cypern och jag tror inte jag har sprungit många kilometer sedan dess, motivationen till springning är helt borta! Därför har jag satt upp ett mål som säger att när sommaren är tillbaka i Sverige, ja då ska jag åter ta initiativ till terrängen.
För cirkus ett år sedan började jag på F&S, och har sedan dess varit aktiv på de flesta jympapass och jag "gillart" (även om kanske du ser det som en aning töntigt kan jag säga att det är skitbra allsidig träning). Men nu den senaste tiden har jag inte haft tid helt enkelt vilket är hemskt tråkigt. Om jag inte får röra på mig mår jag inte heller bra, någon som känner detsamma? Det är inte nyttigt att bara sitta med skolarbete hela dagarna, är man inte i skolan nej då är man hemma och vad gör man då om inte något som har med skolan att göra, jag blir så trött på samhällsprogrammet ibland! Ge mig fritid!
Jag vet egentligen inte vad jag ska skylla på nu, att skolan tar allt för mycket tid eller att jag har tappat min motivation. Jag vill ju träna så det borde egentligen vara det första alternativet. Sedan ska jag inte bara skylla på det, motivationen har nog varit bättre. Men vem vill bara träna när man för en gångs skull får en ledig stund över? Inte jag i alla fall!
all kärlek;
Hanna Claesson
dags för en mer positiv inställning?
dagen har varit tråkig, och bättre lär den inte bli.
Börjar med att jag kör moped till skolan (JAG HATAR DET, JAG HOPPAS DU LÄSER DETTA MAMMA) och det spöregnar, så det är väl bara att sätta på sig sitt snygga regnställ och ge sig iväg, vad har jag för alternativ? Reaktionerna från kompisarna i skolan "du har kört moped idag va, det syns!" eller "jag har hårborste om du vill låna!" elaka men omtänksamma. Jag längtar till den dagen infaller då jag fyller 18, körkort tack! Men jag får vackert vänta till September 2010. Varför kan inte Sverige införskaffa samma regler som i USA (ja i vissa delstater i alla fall) att man får köra bil när man fyllt 16, det hade inte varit helt fel, för helt seriöst så HATAR JAG MIN MOPED mer än någonsin och vet inte hur jag ska lyckas stå ut.
Jag har kommit in i någon period där jag bara klagar på allting. Jag vet ju hur jobbigt det är för omgivningen. Så jag måste nu skärpa mig och försöka se saker från ett annat "perspektiv". Jag brukar ju vara den annars som är positiv till det mesta och jag är den som alltid försöker få mina vänner att se positivt på sig själva när dom bara klagar, så jag får inte rasa, både för mitt eget och mina vänners bästa!
Från och med nu ska jag (i alla fall försöka) sluta klaga. Så dags för plugg, vad roligt!
all kärlek;
Hanna Claesson
söndagsångest
Varför är alla söndagar så mörka, gråa och allmänt tråkiga, det är något med söndagar som får en att känna sig deppig och trött. Jag hatar söndagar! Varför finns denna dag, var eviga söndag har i alla fall jag en skvätt av söndagsångest. Är det bara jag som lider av denna outhärdliga sjukdom? Det är bara för man vet att imorgon är det skola och ännu en ny skolvecka men det man också vet är att veckan går så otroligt snabbt, lika snabbt som helgen (nästan). Så varför grinar man bara för det är söndag, det är tråkigt men imorgon är det måndag och är det så mycket roligare egentligen? Okej det känns som jag mest svammlar om en massor av oviktig fakta så det är lika bra jag sätter punkt här, så jag inte tråkgar ut er som inte är uttråkade bara för det är slö-söndag.
Trots det gråa med denna söndagen kan vi ju inte glömma bort farsdag, (även om det bara är en påhittad grej som ska gynna affärerna) jag vet inte hur man brukar säga men grattis far på farsdag. (vi brukar inte fira det egentligen men en lite hälsning och extra tanke kan ju man ge till far sin som betyder så mycket och som alltid ställer upp).
Nej nu ska jag plugga geografi (kartor & GIS, väldigt intressant, knappast!) så sköt om er och ha en bra söndag trots min icke-peppade inställning till denna dag!
all kärlek;
Hanna Claesson
jag ska försöka tänka positivt trots allt.
farsdag, pappa är bäst!
tjejkväll!
På torsdag äts det ärtsoppa på lördag är det fest men fredag är ändå den dagen som känns bäst. Ja eller hur den gamla tv-reklams sången nu går, huvudsaken är att det är fredag och helg, toppen!
precis hemkommen från en dag i skolan, mycket har hunnits med, tidernas knasigaste tyskalektion, idiotisk rundvandring och vi avsluta dagen med ett härligt svenskaprov. Det gick faktiskt förvånandsvärt bra för att ha glömt böckerna hemma hos Simon. Det var väldigt klantigt gjort av mig, glömde en väska med allt som hette plugga! Så därför får jag väl ägna en liten del av helgen till plugg vilket inte är det roligaste man kan spendera den på. Eftersom fredagar är en fri från plugg dag enligt Hanna Claesson så skjuter vi upp det till morgondagen (eller söndag möjligtvis), urs vad har hänt med mig och min studiemotivation? (haha).
Som sagt helg står på schemat och vi börjar fredagkvällen med en efterlängtad tjejkväll, det är HELA det gamla gänget som ska samlas. Tolv personer blir vi skulle jag tro, i en lägenhet, hur ska detta sluta? Nej det blir troligtvis väldigt lugnt och sansat, vi lär ha en hel del att prata om. Mat ska också lagas, tre rätters, det blir spännande för min specialitet är nämligen mamma scans kötbullar och snabbmakaroner, men nu blir det mer avancerat och då gäller det att ha huvudet på skaft, tur att jag har mästerkockar till kompisar!
ha en toppen helg mina kycklingar
all kälek;
Hanna Claesson 
inlägget tillägnat Britta Gustafsson!
Jag kan inte minnas hur många år sedan det var jag träffa dig första gången (möjligtvis andra eller tredje klass), men jag minns mycket väl var och hur det var. Jag fick uppfattningen om att du inte gilla mig och mitt sätt att va (tur att det är ändring på det nu). Åren gick och i sjuan hamnade vi tillslut i samma klass. Vänner har vi då alltid varit, riktigt goda vänner till och med. Jag har många härliga minnen med dig. Det bästa är kanske ändå "har du bajsat på dig", ja jag tror inte jag ska gå in mer på det men det är nog bara du och jag, å möjligtvis någon annan som vet vad jag pratar om. Så det kan ni andra få fundera på. I tre år från sjuan till nian har vi tampats med varandra, vi är ju så lika gällande skola och idrott, så vi har alltid peppat varandra (även om vi kanske ser det som en tävling oss emellan ibland, tyvärr!). Men om vi ska se i personligheten så är vi nog så olika man bara kan bli, du med din dåliga humor (ja, min är faktiskt mycket bättre ledsen och säga det men) och du å din blyghet. Ja på de allra flesta punkter är vi olika, men det är de som är så fantastikt bra och positivt, på det viset blir det mer spännande att vara din vän. I höstas var det dags för gymnasiet och jag var ganska säker på att vi skulle splittras hela vårat "gäng" (för vi är nämligen ett gäng som håller hårt i varandra, vi är inte så lite människor heller). Men inte, i samma klass kom vi (SP1A) och i samma klass går vi, jag är mer än glad att det blev så, för nu är vi bättre vänner än någonsin, aldrig har jag varit så tight med dig förut och jag är glad att det blev just du och jag som hamnade tillsammans för du är den härligaste människan jag vet. Utan dig Britta skulle jag faktiskt inte klara mig, lita på det för det ligger enbart sanning i det jag säger, det är inget jag bara skriver för det ska låta bra (en vecka utan dig på höstlovet, och jag saknar dig som aldrig förr, tro det eller ej). Jag är inte bra på att skriva sånt här egentligen och jag skulle kunna forsätta och skriva ännu mer för att få fram det jag vill, men det du behöver veta är helt enkelt att du är den finaste och mest omtänksammaste människan jag känner, britta du är min bästa så är det bara!
Idag är också en viktig dag att inte glömma; nämligen Brittas födelsedag, hurra hurra hurra!
(förlåt för dålig sångröst då klassen sjöng för dig idag)
all kärlek;
Hanna Claesson
stress
Tillsist vill jag bara nämna snabbt om presidentvalet i USA; GO Barack Obama! Jag är egentligen inte så insatt men jag håller ändå tummarna för den första svarta presidentkandidaten.
all kärlek;
Hanna Claesson
back in school!
höstlovet är välbehövligt men så kort.
Måndag och tillbaka i skolan, är som om man inte ens varit därifrån. Trött, är det rätta ordet för dagen, en sådan dag då man skrattar åt i princip allting. Som turen är så var jag inte ensam utan min mycket goda vän Britta var precis i samma skick (jag vet inte om det gjorde saken mycket bättre i och för sig?). Vi inledde dagen med en "konsert", när jag tänker konsert tänker jag höghög musik, många olika instrument och en känd artist som sjunger, men vi kan kalla det för konsert ändå. Olivias poesiorkester, så hette dom som sjöng/prata/läste upp poesi, jag vet inte hur man på en bra sätt ska förklara en poesiorkester men kortfattat; en tjej läste upp olika poesier med olika klanger i rösten (vet inte om man kan säga så men det var så jag uppfattade det hela), de andra spelade olika instrument, som cello, kontrabas och fiol. Det var väldigt annorlunda men långt ifrån dåligt/tråkigt, kul med lite variation helt enkelt.
Kallt var det på hemfärden, men jag har nu plockat fram skidjackan min (vilket jag egentligen inte vill eftersom jag så snabbt kommer tröttna på den och vilja ha en ny, vilket inte plånboken håller till) Väl hemma och efter ett kik i brevlådan kunde jag konstatera att endel av dagens post bestod av skolkorten (dock inte katalogen vilket är det mest intressanta). Men ensamkort och klasskort kom, det får man väl tacka för. Ingen kommentar om dom!
Nu ska här ätas, pluggas och .. , ja vi får se vad denna spännande måndagskväll har att erbjuda, haha! ta väl hand om er
all kärlek;
Hanna Claesson 
här kan vi tydligt se Brittas humör för dagen,
jag kan bara säga att jag var på samma nivå!
heja oss!
halloween
Har helt enkelt inte haft tid i helgen att sitta framför datorn (vilket jag är väldigt glad över eftersom jag sitter nästan är dygnet runt annars). Medans de flesta har insett att det är halloween har jag inte ens lagt märke till det, inte ett enda spöke på hela helgen, inte ett enda halloweenparty heller som var tanken (tar igen det till nästa helg?). Men jag tycker inte synd om mig för det, utan jag har haft väldigt trevligt på annat sätt. Mor och far med vänner tog tåget till Köpenhamn över helgen så jag har varit allene, fast inte helt ensam ändå. Jag tänker inte skriva så mycker mer än såhär, så det blir ett väldigt kort inlägg idag jämfört med innan, skärpning på mig! Kände bara att jag behövde uppdatering eftersom det blir allt fler och fler som läser bloggen, det är kul! Så fortsätt läs om du vill och orkar, jag ska försöka uppdatera bättre!
Hoppas eran Halloween varit toppen, sköt om er mina vänner och bekanta.
all kärlek;
Hanna Claesson
