Måndagen har gått smärtfritt (bortsett från alla NYA läxor vi fått) och snabbt gick den också, lika fort som Usain Bolt sprang 100 meter vid OS i Beijing i sommar. Alltså med andra ord, vart tog dagen vägen? Nu sitter jag hemma och har precis tagit mig igenom Tyskaläxan och ska alldeles snart komma igång med historian. Först vill jag bara berätta om min morgon.

Igår (alltså söndags) var jag så otroligt nervös eftersom jag visste att jag skulle behöva cykla 2 kilometer och sedan stå och vänta på en buss som jag skulle åka med till skolan. Inget att vara nervös för tycker ni men jag blev så nervös att jag inte visste på vilken sida av vägen jag skulle ställa mig. Så imorse tog jag den gamla haggan (farmors farmors cykel) och med mycket skakiga ben började jag trampa mot busskuren. Det första jag gör är att möta ett rådjur. Gissa vem som höll på att skita ner sig av skräck (skämt och sido, min humor är på låg nivå när jag är såhär trött). I alla fall visste jag inte vart jag skulle ta vägen, men efter några sekunder insåg jag att det var mig han/hon var rädd för. Och trampar vidare.

När väl bussen kommit skulle jag stoppa ner mitt kort i den där apparaten (som ni kanske förstår åker jag inte buss så ofta och har ett sådant där KORTET, eller vad det heter). Såklart är jag helt vimsig i bollen och tar upp fel kort och stoppar istället ner mitt bankomarkort, apparaten börjar låta sådär konstigt och på skärmen står det ERROR med stora bokstäver. Jag skämms och provar istället mitt vanliga kort, INGA PENGAR såklart! Som tur var låg det en hundralapp gömd mellan alla kvitton. Jag är glad att jag äntligen är inne på bussen och jag antar busschaffisen var lika glad att slippa tampas med mig något mer.

Så åter till pluggandet, det känns att skolan dragit igång igen.

all kärlek;
Hanna Claesson


cypern, sommar, inga bussresor, inget plugg!
ge oss sommar lov (cirkus 21 veckor kvar)!