Nu börjar det kännas, allt eller det mesta är färdigt. Jag känner att jag behöver hålla mig undan. Pappa svär åt katten eller "Hanna sköt du dit så sköter jag mitt ska du se!". Han blir så tyken när han börjar stressa och jag orkar inte med stress. Men han får skylla sig själv. Det tog hela kvällen igår att montera takboxen rätt, först sattes den för långt bak så bakluckan på bilen inte gick att öppna sedan för långt fram men där fick den sitta. Men nu har han också kommit på att det nästan var på gränsen till outhärdligt förra året för det lät så mycket när man körde med takboxen på. HALLÅ? Vi kör i 180 km/h inte så konstigt kanske? Så nu har han fixat en ny takbox, tror han på fullaste allvar att den ska låta mindre? Men som sagt jag ska inte lägga mig i, jag har nog med bekymmer om hur många par trosor eller BH jag ska ta med mig (haha). Det är häktiskt hos familjen Claesson nu. Men bara cirkus 6 och en halv timme kvar innan avgång!

all kärlek;
Hanna Claesson


Förlåt att jag klagar på dig far. Jag är verkligen otroligt tacksam över resan!
Och bilden ja, men den talar väl ganska mycket för sig själv?