Teambilding med SPEK 2orna innebar inte så mycket sammansvetsning utan snarare "att lära känna sig själv". En uppgift var faktiskt rätt rolig. Jag, Anna och Britta skapade denna poetiska dikt. Det gick till så att man skrev var tredje mening och man fick bara se den mening som personen innan skrev. Resultatet blev såhär:

(ska läsas med inlevelse)
Blåbären i skogen är lika blåa som hans ögon,
håret är lika brunt som den mörkaste jorden
och den mörkaste jorden är motsatsen till den vitaste svampen.
Fast låt dig inte luras...
Mörkret som syns är farligt
men snart kommer ljuset och då är det inte så farligt längre.
Ljuset kommer lysa upp hela skogens skönhet
och skogens skönhet kommer lysa upp varje trädstam,
vilket slutligen görs om till papper eller något liknande.