Äntligen skulle vi sluta nian, ett härligt sommarlov låg framför oss och jag, Hanna Claesson var i form (med form menar jag bra kondition) En bit in på sommarlovet (ja en ganska bra bit in faktiskt) tränade jag flitigt: friskis. springrunder, styrka, prommenader ,, Jag var så glad för att jag för en gångs skull hade kondition, ja min motivation till träning låg på topp helt enkelt. Så faller datumet in då vi åker till Cypern, med ett antal shorts, t-shirts och löparskor med i bagaget och en tanke som säger att jag ska springa minst varannan dag, möts vi av en värme som gör det omöjligt. Två veckor med enbart sol, bad & fantastiskt god mat rör jag inte en fena (okej där ljög jag, jag körde vattengympa men det är inget jag gärna talar om). Trots att jag inte en endaste gång snörade på mig mina adidas skor kände jag inte att det var ett måste längre. Hejdå Sverige, Hejdå Motivation! (Jag menar nu absolut inte att resan var någonting som förstörde, jag är så otroligt tacksam för resan av mormor och morfar!) 

Det var nu nästan exakt tre månaders sedan jag kom hem från Cypern och jag tror inte jag har sprungit många kilometer sedan dess, motivationen till springning är helt borta! Därför har jag satt upp ett mål som säger att när sommaren är tillbaka i Sverige, ja då ska jag åter ta initiativ till terrängen. 

För cirkus ett år sedan började jag på F&S, och har sedan dess varit aktiv på de flesta jympapass och jag "gillart" (även om kanske du ser det som en aning töntigt kan jag säga att det är skitbra allsidig träning). Men nu den senaste tiden har jag inte haft tid helt enkelt vilket är hemskt tråkigt. Om jag inte får röra på mig mår jag inte heller bra, någon som känner detsamma? Det är inte nyttigt att bara sitta med skolarbete hela dagarna, är man inte i skolan nej då är man hemma och vad gör man då om inte något som har med skolan att göra, jag blir så trött på samhällsprogrammet ibland! Ge mig fritid!

Jag vet egentligen inte vad jag ska skylla på nu, att skolan tar allt för mycket tid eller att jag har tappat min motivation. Jag vill ju träna så det borde egentligen vara det första alternativet. Sedan ska jag inte bara skylla på det, motivationen har nog varit bättre. Men vem vill bara träna när man för en gångs skull får en ledig stund över? Inte jag i alla fall!

all kärlek;
Hanna Claesson